Vad händer?
Nu vrids klockan tillbaka nästan 50 år. USA:s Högsta domstol beslutade i ett legendariskt domslut 1973 att bekräfta kvinnans rätt till abort, som en del av hennes privatliv. I juli i år rev den nuvarande domstolens konservativa och bokstavstrogna domare upp det domslutet. Sedan Trump tillsatt tre nya domare under sin tid som president är styrkeförhållandet 6–3 till de konservativa. Dessa domare hävdade att det står inget just om abort i konstitutionen, så därför är det upp till varje delstat att fatta självständiga beslut i frågan.
Sedan dess har ett antal republikansk styrda stater rösta igenom mer eller mindre heltäckande förbudslagar, medan någon enstaka demokratiskt styrd stat tvärtom förstärkt aborträtten. Resultatet syns tydligt i Center for Reproductive Rights ”abortkarta” som ser ut som ett lapptäcke.
Till saken hör att i opinionsundersökningar är 60% av amerikanarna för att abort ska vara lagligt och 80% för någon form av aborträtt. Och i ett val i Kansas i augusti röstade en betryggande majoritet för att behålla fri abort i delstaten.
Redaktionens kommentar
Konsekvenserna av Högsta domstolen beslut är naturligtvis svåra att överblicka. En konsekvens på kort sikt är att kongressvalet i november kan påverkas till demokraternas fördel, om partiet förmår att mobilisera väljarna kring denna fråga så att de inte bara röstar med plånboken. På längre sikt kan konsekvenserna bli problematiska, speciellt för kvinnor i de länder i främst Mellan- och Sydamerika som är beroende av amerikanskt bistånd. Risken är uppenbar att kommande bistånd villkoras på något sätt med ett abortförbud i mottagarlandet.
Över lag kommer abortmotståndarna att få medvind och kunna flytta fram sina positioner. Hur mycket och på vilket sätt beror på land. I Sverige skulle t.ex. debatten om ”samvetsfrid” kontra vårdvägran av barnmorskor blossa upp igen.
