Vad händer?
Runtom i världen gör ingenjörer, datatekniker och olika typer av forskare sitt bästa för att förfina AI och utöka användningsområdena. På det hela taget går det rätt bra. AI förekommer allt oftare i vardagen, från ansiktsigenkänning i våra mobiler, över mer eller mindre begåvade rekommendationer när vi ska titta på Netflix eller köpa på Amazon, till olika typer av digitala medarbetare i kommunala verksamheter.
Men som bekant är allt inte frid och fröjd när det gäller AI. Varnande röster har inte saknats, som universalgeniet Stephen Hawking, svenske professorn och snillet Max Tegmark samt den annars så teknikoptimistiske Elon Musk. Fast den sistnämnde tycks ha stillat sin oro, eftersom ett av Teslas viktigaste projekt numera inte är ytterligare en elbil, utan den tvåbenta humanoiden Optimus eller Tesla Bot.
Problemen och riskerna med AI är många och välbeskrivna. Förutom att förstöra arbetsmarknaden och göra miljontals arbetslösa (fast med lite tur och omskolning hitta nya jobba i nya branscher) och hota integriteten kan AI även göra oss ”beslutslata” och begränsa vår vilja att göra svåra val, samt inte minst föreslå okloka eller rentav farliga beslut och åtgärder, enbart baserade på, visserligen miljontals, men icke desto mindre historiska händelser, vars relevans i vissa situationer kan ifrågasättas.
På plussidan finns naturligtvis AI:s förmåga till korrekt beslutsstöd och då särskilt i vården, där IBM:s Watson har varit en föregångare (och som numera är såld till ett riskkapitalbolag). Många skulle säkert även sätta alla dessa smarta högtalare, GPS och andra vardagsnära AI-system på plussidan.
Redaktionens kommentar:
Vad blir då konsekvenserna av en AI-verklighet som till viss del redan är här? Å ena sidan finns de risker som framkommit ovan och då kanske särskilt när jobben försvinner för många. Men att det går att lösa har pandemin visat, när medarbetare i restaurang- och besöksnäringarna tvingades att tänka om och förvånansvärt många satsade på vården i stället. Då är AI:s egenhet att använda det förflutna till att göra förutsägelser framåt mer bekymmersam. Här är risken stor att nya idéer och udda innovationer och annat tänkande ”out of the box” får det svårare att få genomslag.
En annan konsekvens som börjar uppmärksammas är att AI i mänskliga robotar faktiskt kan blir något bra. Som vanligt är det kulturen som går före, i det här fallet med filmer som den tyska ”I’m Your Man” och amerikansk-koreanska ”After Yang”.
