Vad händer?
De flesta av oss minns nog Nils Ferlins dikt ”När skönheten kom till byn” och hur klokheten var en gubbe som skrämde i väg skönheten så det visslade om det. I dag skulle man kunna hävda att det är tvärtom. Skönheten sitter i högsätet med allt från Botox till influencers, medan klokheten av vissa gladeligen byts ut mot ”alternativa fakta”.
Men under radar ökar intresset för det kloka samhället. Det verkar dock finnas två olika aspekter på klokskapen. Den ena är mer filosofisk, där klok blir lika med vis, med professor Stefan Einhorn som en av förgrundsfigurerna, bland annat med sin bok ”Vägar till visdom”. Den andra, betydligt vanligare, infallsvinkeln fokuserar på det digitala och tekniska, där det kloka samhället blir lika med det smarta samhället. Det finns många olika definitioner som t.ex. ”Ett smart samhälle kan definieras som ett där digital teknik, eftertänksamt implementerad av regeringar, kan förbättra samhället på tre områden: medborgarnas välbefinnande, ekonomins styrka och institutionernas effektivitet.” Dessa något abstrakta tankegångar har vidareutvecklats av bland annat den nederländska staden Eindhoven till en hel samhällsstadga som innehåller ett antal goda råd av tämligen självklar karaktär, som integritetsskydd, öppen standard, delning, modulär arkitektur och socialt ansvarstagande.
Redaktionens kommentar
Att det kloka samhället i betydelsen det smarta samhället snart kommer att dyka upp på de flestas radar är rätt uppenbart. Utmaningen då blir att vi inte nöjer oss med att bara fylla detta nya samhälle med diverse olika tekniska och digitala finesser som underlättar vardagslivet, utan om möjligt även inkludera den visa dimensionen i klokskapen. Det är naturligtvis mycket svårare och diffusare, men förmodligen nödvändigt. Det kloka samhället i betydelsen det visa samhället adderar nämligen ytterligare aspekter, eftersom visdom är ”att välja sitt beteende baserat på kunskap och delade värderingar, för att förbättra allas välbefinnande och medvetenhet om den personliga handlingen har sociala konsekvenser”. Då räcker det inte med bara nollor och ettor.
