Vad händer?
Att pandemin påverkat de unga världen över negativt är en väl etablerad sanning som bekymrar många aktörer som t.ex. IMF, World Economic Forum, FN och UNICEF. Forskningsrapporter och enkätundersökningar pekar på att nedstängningar och distansundervisning gjort särskilt flickor och unga kvinnor nedstämda eller deprimerande i oroande hög grad och fått dem att tvivla på den egna framtiden.
Utan att på något sätt vilja förringa dessa bekymmer kan man konstatera att det finns många dimensioner på unga människors framtidssyn. En aspekt är att unga i alla tider oroat sig för framtiden, kanske tydligast illustrerat av Karin Boye i dikten ”Visst gör det ont när knoppar brister” eller mera prosaiskt i en debattartikel från 2015 i Dagens Samhälle. En annan aspekt som kommer fram i en rapport från Högskolan Väst är att unga i Sverige faktiskt klarat pandemins restriktioner oväntat bra. En förklaring kan, enligt forskarna, vara att de redan innan hade flyttat över en stor del av sina sociala kontakter till nätet. Dessutom hade pandemin lett till att en tredjedel av de intervjuade blivit mer fysiskt aktiva. Vidare tål det att påminna om att det som ungdomar är riktigt oroliga för är inte pandemin utan klimatförändringen. En stor undersökning med över 10 000 deltagare i ålder 16–25 år, som publicerats i The Lancet visar att 6 av 10 av de tillfrågade var extremt oroade över klimatförändringen och varannan menade att den oron påverkade deras liv negativt varje dag. Därför är det svårt att dra några tvärsäkra slutsatser kring ungdomar och pandemin.
Redaktionens kommentar:
Vad gör man åt detta månne? Om man är EU så tar man tag i saken och utnämner år 2022 till ett Europaår för ungdomar, med konferenser och evenemang för att främja debatten om ungas utmaningar, öka ungas delaktighet och utveckla befintliga verktyg och kanaler som gör det möjligt för unga att nå beslutsfattare. Byråkratiskt – javisst! Men med lite tur och skicklighet så skulle det kunna göra en viss skillnad och få åtminstone några unga att känna sig lite mer optimistiska inför den framtid som till stor del är deras. Medan vi andra håller tummarna för att det kommer på något begåvat och löser det vi ställt till med.
