Vad händer?
Pandemin har skapat oanade utmaningar för och påfrestningar på vården och inte minst genom Coronakommissionen har ett antal strukturella tillkortakommanden avslöjats. Men vårdens nya normala definieras inte enbart eller ens till största delen av pandemin utan, som övriga trendområden, av de två omställningarna.
Vårdsektorn var redan före pandemin mitt uppe i en omfattande digital omställning som intensifierats. I centrum står sådana områden som smarta telefoner med appar och hubbar som fokuserar på patienten. (Tänk bara på alla pandemiappar). Vidare Internet of Things (IoT) som t.ex. möjliggör att övervaka patientens tillstånd på distans. Virtuell verklighet, (VR), vid t.ex. operationer och förstärkt verklighet (AR) har också kommit en bra bit. Andra tekniker är smarta, individanpassade läkemedel, digitala, nätbaserade behandlingsmetoder, med KBT-terapi i spetsen och naturligtvis AI och maskininlärning, som IBM:s Watson och Googles DeepMind.
Klimatomställningen kommer att prägla vårdens nya normala minst lika mycket som digitaliseringen och på flera plan, eftersom miljö och klimat har en direkt påverkan på allas hälsa och välmående. WHO konstaterar att klimatförändringen kommer att kosta minst 250 000 liv per år. Vårdsektorn står för 4 procent att de globala utsläppen av koldioxid, något som allt fler vårdaktörer aktivt försöker att åtgärda. Förebilder är bland andra brittiska NHS, som tänker nå nettonollutsläpp till 2040 och amerikanska Kaiser Permanente som redan blivit klimatneutralt.
Redaktionens kommentar
Som om pandemin inte hade varit nog så ska det nu både digitaliseras och klimatanpassas, vilket bland annat kommer att kräva ny kompetens inom båda områdena. Dessutom är det bråttom, åtminstone när det gäller klimatomställningen. Det finns en klar risk att vårdens medarbetare går i försvar och föredrar att jobba på som vanligt.
