Vad händer?
Allt sedan japanen, eller troligare pseudonymen Satoshi Nakamoto skapade kryptovalutan Bitcoin, år 2009, har det talats om blockkedjornas stora genombrott. Som alltid med disruptiv teknologi dröjer det längre än vad optimisterna hoppas, men nu, 12 år senare kommer blockkedjetekniken på bred front inom många olika områden.
”Tekniken skapar möjligheten att förändra företagens grundläggande struktur, hur vi organiserar olika förmågor i samhället, innoverar för att skapa varor och tjänster, samt samarbetar med resten av världen”, för att citera teknikgurun Don Tapscott.
Det som gör blockkedjorna så användbara är att de är decentraliserade (data ägs inte av någon utan av alla), omutbara (data kan inte manipuleras) och transparenta (alla transaktioner går att följa).
Resultatet har blivit att det nu kommer en strid ström av nya, innovativa företag som använder blockkedjor, varav följande bara är ett litet urval: BurstIQ som hjälper läkare och patienter att överföra känslig medicinsk information. Circle som på motsvarande sätt hjälper internetföretag att varje månad transferera 2 miljarder dollar. HYPR som ser till att alla våra Internet of Things-uppkopplade prylar, från tvättmaskiner till smarta högtalare inte kan hackas och börja löpa amok. Logistik-jättarna DHL och Maersk använder båda blockkedjor för att hålla ordning på allt gods och alla transporter. En innovation som skulle passa i dagens kaotiska amerikanska röstningssituation är Voatz som är en mobil röstningsplattform som låter användaren rösta säkert varifrån som helst. Den används för övrigt redan på försök i den amerikanska delstaten West Virginia.
Redaktionens kommentar:
Ett område där blockkedjor slagit omvärlden med häpnad på sista tiden är konst, eller närmare bestämt digital konst kopplade till så kallade NFT:er (Non Fungible Tokens eller fritt översatt icke-utbytbara värdebevis), som gör att digitala föremål, som bilder eller musik, som tidigare var oändligt duplicerbara, plötslig kan hanteras som original. Auktionshuset Christies sålde tidigare i år ett heldigitalt konstverk ”Everydays. The first 5000 days”av konstnären Mike Winkelmann för osannolika 550 miljoner SEK. Samma teknik använde för övrigt Lindsay Lohan när hon sålde sin senaste singel ”Lullaby”. Och den amerikanska basketligan NBA säljer på motsvarande sätt olika digitala bilder av legendariska matchögonblick.