Vad händer?
Om det häpnadsväckande i de övriga trenderna på detta tema till rätt stor del har varit av det dystra och lite skrämmande slaget så är det desto roligare att kunna avsluta med att konstatera att inom vården händer det häpnadsväckande många positiva saker. 5-årsöverlevnaden i cancer t.ex. har stigit från 35% för män och 48% för kvinnor på 1970-talet till dagens 75% för män och 74% för kvinnor. Även 10-årsöverlevnaden har förbättrats rejält och ligger nu på 69% för både män och kvinnor. Inom Alzheimerforskningen har det skett ett genombrott i närtid. Det svenska forskningsbolaget Bioartic meddelade nyligen att deras alzheimerläkemedel lecanemab prickat både det primära och alla sekundära mål i en fas 3-studie. Tidigare har det bara funnits läkemedel som lindrar symptomen, men lecanemab ser ut att kunna bromsa själva sjukdomsförloppet med åtminstone ett halvår vid tidig Alzheimer.
Canceröverlevnad och alzheimerbroms är turligt nog bara toppen på ett isberg. Runtom i världen pågår det ständigt forskning som leder till olika medicinska genombrott. Den som är i behov av lite uppmuntrade läsning kan lätt googla fram det senaste med rubriker som ”Eight medical advances you may have missed” eller ”Five amazing health research breakthroughs in the last 12 months”. Där radas genombrott upp inom t.ex. genterapi, cancerbedömning med AI, supersnabba sepsistest, antibiotikabehandling mot cystisk fibros, portabla magnetröntgenmaskiner, effektiv överviktsmedicinering och mycket mer.
Min kommentar
För att nyansera ovanstående positiva bild något så har det även kommit några rapporter som drar lärdomar av pandemin. Undersökningsföretaget Ipsos t.ex. har samlat ett antal tankar i form av tio teman kring vad pandemin avslöjat och vad den dolt. De olika teman handlar bland annat om anpassningsförmåga, mental hälsa, oförutsägbarhet, ökad ojämlikhet, befolkningsminskning och förväntningar på staten. EU-kommissionen har också tagit fram en rapport på samma tema. Den fokuserar mera på lärdomar inför nästa pandemi, som att det behövs tydligare och mer samordnade vetenskapliga rekommendationer, att bättre beredskap kräver kontinuerliga investeringar och utvärderingar, samt inte minst en strategi för att bekämpa felaktig och vilseledande information.