Vad händer?
Att kriget i Ukraina kommer att påverka klimatarbetet är helt uppenbart, men det är en komplex bild som växer fram. Å ena sidan satsar EU på snabbare utfasning av fossila bränslen, men å andra sidan behöver användningen av olja, kol och gas att öka, åtminstone temporärt, för att snabbt minska beroendet av rysk energiexport. Å ena sidan behövs globalt samarbete mer än någonsin för att klara klimatomställningen, men å andra sidan går utvecklingen åt motsatt håll när Ryssland, av synnerligen goda skäl, kastas ut ur alla globala sammanhang, men hålls om ryggen av Kina och något mer motvilligt av Indien, Brasilien och Sydafrika. Västdemokratier mot Östdiktaturer eller auktoritära stater, för att göra en grov förenkling. Ingen optimal situation för miljön, minst sagt.
Förlorare blir hållbarheten, när utvecklingsklockan vrids tillbaka och solidarisk, gränslös och grön finansiering ställs mot nationella försvarsbudgetar för att uppnå 2-procentsnivån så snart som möjligt. Eller när den (näst) senaste IPCC-rapporten medialt totalt drunknar i Ukrainarapporteringen. Men naturen lär inte bry sig. Översvämningar, värmerekord och skogsbränder kommer att fortsätta i allt högre takt, så rätt snart blir det till att prioritera om igen.
Redaktionens kommentar
I Sverige, – detta ”bäst-i-klassen-land”- verkar alla goda föresatser ha försvunnit, åtminstone på kort sikt och ersatts av överbud och helikopterpengar inför den kommande valrörelsen. Villa- och bilägare kan glädja sig åt klirr i plånboken framåt valdagen, när partierna bjuder över varandra, för att minska prischocker på drivmedel och energi. På ett sätt är det naturligtvis rimligt, eftersom en stor del av priset är skatter som politikerna själva beslutat om, men vad som egentligen skulle behövas är en ärlig informationskampanj som berättar att vägen till det hållbara samhället knappast är en dans på rosor, åtminstone inte ekonomiskt.
