Vad händer?
Vad hände med Bodil Jönsson hyllade tankar om tid? I bok
efter bok har hon lyft fram behovet av att ta den ställtid man behöver: tid att
ställa i ordning, ställa till rätta, ställa av, ställa om. När vi tar steget in
i 2020-talet är det andra vindar som blåser. Krönikören Fredrik Strage skriver
i DN att ”det är skönt för mig som är snabb att öka farten när jag
tittar och lyssnar”. Han snabbspolar på både Netflix och Storytel
och är därmed del av en trend som lär förstärkas i det nya decenniet.
Upplevelser, gärna, men i min takt och på mina villkor.
Några som lever på upplevelser och tagit fasta på tidsaspekten är
längdskidarrangörerna. Numera finns det skidlopp som är 100 meter långa, eller
möjligen korta. Sixten Jernbergs och Assar Rönnlunds
timslånga 5-milabragder fungerade som underhållning på 1900-talet, men på
2020-talet är tid pengar. På motsvarande sätt gör internationella
friidrottsförbundet om Diamond League och krymper tiden från 2
timmar till 90 minuter, för att annonsörer och TV-tittare inte ska hinna
tröttna.
Samma tendens kan till och med noteras i skolans värld. Där kallas det grej-of-the-day och består av dagliga
åttaminuterslektioner. De säljs in till eleverna med teasers och trailers –
allt för att behålla uppmärksamheten på topp. Forskningen ger dessa
mikrolektioner stöd, eftersom hjärnan kan hålla fokus ungefär en kvart, sedan
måste det hända något annat. I dag arbetar tusentals lärare på det här sättet
och delar med sig av tips och erfarenheter på en Facebooksida som har 38 000
medlemmar.
Redaktionens kommentar
Frågan är om det inte behövs någon form av syntes eller kompromiss när det gäller tidshanteringen inför det kommande decenniet. Den Jönssonska ställtiden har knappast spelat ut sin roll, samtidigt som Jernbergska tidsnonchalansen inte kommer att fungera i dagens intrycksspäckade värld. Så antagligen blir det ett både-och. I somliga situationer blir det tid för eftertanke med mobiltelefonen undanstoppad, i andra dubbla skärmar och dubbla hastigheter.