GAMMAL MOT UNG: När ålder blir ett särintresse

Vad händer?
I USA äger babyboomers i dag mer än dubbelt så mycket som Generation X och nästan fyra gånger så mycket som millennials, trots att den äldre generationen bara utgör en femtedel av befolkningen. Gapet syns tydligast på bostadsmarknaden. Andelen förstagångsköpare har sjunkit till en rekordlåg femtedel av alla köp, medan boomers i år för första gången står för den största andelen köpare. I Generation Z äger bara någon enstaka procent sin bostad, mot över åtta av tio bland de äldsta..
Den ekonomiska ojämlikheten har fått politiska konsekvenser. The Economist beskriver hur en ny generation vänsterväljare, uppvuxen i kapitalismens mest framgångsrika epok, ändå söker sig till skattehöjningar, hyrestak och mer statlig styrning. Rörelsen bygger enligt tidningen på de tre idéer, att tillväxten inte längre når vanligt folk, att de rikaste har råd att betala för stora reformer och att marknaden fått för stort inflytande över vardagen. 
Samtidigt pågår ett tyst krig om vem som egentligen är den tåligaste generationen. Franska forskare pekar ut 60-talisterna, uppvuxna utan mobiler och curlande föräldrar, som ovanligt motståndskraftiga eftersom de själva fick lösa konflikter, tristess och besvikelser. Dagens unga möts i stället av ett minutiöst planerat schema och ett ändlöst flöde av nyheter och sociala medier, vilket enligt generationsforskarna gör vardagen mer splittrad och stressig, samtidigt som äldre generationer ofta underskattar hur annorlunda villkoren faktiskt blivit.

Redaktionens kommentar:
I Sverige är ett stort arvskifte på gång. Under de kommande tjugo åren väntas bostadsförmögenheter för nära 2000 miljarder kronor gå från 40-talistgenerationen till deras barn, enligt Mäklarsamfundets beräkningar. Men förväntningarna och verkligheten glappar. I en färsk rapport från ICA Banken tror 27 procent av de unga mellan 18 och 29 år att de kommer att få ärva sina föräldrar, medan så många som 43 procent av alla svenskar, och över hälften i åldern 50 till 64 år, säger att de hellre vill använda pengarna på sig själva innan de dör.
Att frågan ändå knappt diskuteras politiskt förklaras enligt en ledarskribent på Göteborgs Posten av valmatematiken. Över en tredjedel av väljarna i senaste riksdagsvalet var 60 år eller äldre, vilket gör reformer som missgynnar den gruppen politiskt känsliga. Turordningsregler som gynnar den som redan är etablerad på arbetsmarknaden är ett annat exempel på hur systemet, kanske omedvetet, väger tungt åt ett håll. Så länge medianväljaren är äldre än medianbostadsköparen eller medianarbetssökanden lär generationskampen fortsätta pyra under ytan snarare än avgöras i valbåset.