Vad händer?
Bodil Jönsson noterade i sin bok” ”10 tankar om tid”, som kom ut 1999 att vi blandar ihop klocktiden med den tid som faktiskt spelar roll för oss. Men det finns en tredje tidsuppfattning hon inte berörde, nämligen den som geologer och klimatforskare arbetar med. Den tiden mäts inte i sekunder eller generationer, utan snarare i grader Celsius. Problemet är att den tiden rör sig så sakta att det är lätt att blunda för eller rentav förneka att den håller på att ta slut. Sakta men säkert når vi dock
Bodil Jönsson noterade i sin bok 1999 att vi blandar ihop klocktiden med den tid som faktiskt spelar roll för oss. Men det finns en tredje tidsuppfattning hon inte berörde, nämligen den som geologer och klimatforskare arbetar med. Den tiden mäts inte i sekunder eller generationer, utan snarare i grader Celsius. Problemet är att den tiden rör sig så sakta att det är lätt att blunda för eller rentav förneka att den håller på att ta slut. Sakta men säkert når vi dock klimatets tipping points, dvs den kritiska brytpunkt då en förändring i klimatsystemet har blivit så stor att jämvikten ändras tvärt och inte återgår till det ursprungliga tillståndet även om orsaken till förändringen försvinner. Enligt forskarna har vi redan nått en första sådan klimatbrytpunkt i form av utbredd dödlighet bland korallreven.
Samtidigt pågår en parallell och mer lovande rörelse i den andra riktningen. Förra året producerades t.ex. för första gången mer el av den förnybara energin än av kol. Den globala klimattekniksektorn fortsätter också att växa i snabb takt, med enorma kapitalflöden mot clean tech-lösningar som energieffektivitet och transportteknik. Vidare tog energilagringen ett avgörande kliv förra året när storskaliga batterier och billigare lagringsteknik började byggas ut globalt.
Den avgörande frågan är dock om det räcker och om vi hinner i tid.
Redaktionens kommentar:
En spännande fråga är om det kommande riksdagsvalet blir ett klimatval? Enligt Sveriges Radios väljaranalys kommer miljö- och klimat på tredje plats bland de viktigaste frågorna hos väljarkåren, men med skarpt skilda uppfattningar om vad det innebär. Tidöpartiernas väljare vill se snabbare kärnkraftsutbyggnad, medan den rödgröna oppositionens väljare anser att Sverige gör för lite för att minska sina egna utsläpp.
Klimatpolitiska rådet har i sina årsrapporter för 2025 och 2026 riktat skarp kritik mot Tidöregeringen och pekat på att politiken är för svag, utsläppen riskerar öka, och avskaffandet av reduktionsplikten var ett steg bakåt. Tidöpartierna å sin sida har avfärdat kritiken som politiserad och på fullt allvar betecknat klimatforskare som ”aktivister”.
Väljarna däremot är oroligare. WWF:s klimatbarometer 2026 konstaterar att åtta av tio väljare vill att politiker ska göra det enklare och billigare att välja klimatsmart – inte svårare och dyrare. Det är ett folkopinion som väntar på att tas på allvar
