Vad händer?
Krigen i främst Ukraina, men även i Iran, har visat hur drönare blivit avgörande för den moderna krigföringen. Två faktorer är avgörande – ekonomi och tid.
Den ekonomiska drönarekvationen går inte ihop. Att skjuta ned en av Irans långräckviddiga ”självmordsdrönare”, Shahed 136, som kostar cirka 320.000 SEK med en amerikansk Patriot luftvärnsrobot som kostar åtminstone 34 miljoner SEK per styck är inte hållbart, för att uttrycka det diplomatiskt Lägg till detta volymerna. USA tillverkar ungefär 700 Patriot per år och jämför det med Ukrainas 5 miljoner tillverkade drönare under förra året så inser man att drönare i fortsättningen kommer, i den mån det går, att bekämpas med andra drönare, för att undvika bankrutt.
Tiden är en ännu viktigare faktor. Ukrainas allt tydligare framgångar bygger inte enbart på innovation, utan på att landet förstår att återkopplingscykeln från front till fabrik måste mätas i veckor, inte år. Det handlar om decentraliserat beslutsfattande och resursallokering, drivet av data och marknadsmekanismer. Stridsresultat registreras i realtid och används för att analysera effektiviteten hos olika vapensystem på slagfältet. Ukrainas drönarbyggare modifierar sin produkt samma dag som den tidigare versionen testats i skarpt läge på slagfältet.
Mot dessa dyrköpta erfarenheter står det traditionella svenska försvarets tidshantering. Här arbetar men fortfarande med ett upphandlingssystemet som är konstruerat för en annan tid, som att FMV levererade drönare till armén vid årsskiftet 2024–2025 efter en upphandlingsprocess på fyra år och två månader. Slutsatsen är brutal. Dessa drönarna var sannolikt oanvändbara redan vid leveransen, när drönarteknikens generationsskiften mäts i månader.
Vi lever med ett tidssystem uppbyggt för industrisamhällets rytm, med långa planeringshorisonter, linjära processer och förutsägbara hotbilder. Men kriget, och kanske hela vår samtid, kräver ett annat tidstänkande som är iterativt, distribuerat och framför allt snabbt. I det krig som just nu avgörs i Ukraina är tempo inte enbart en fördel, utan en existensfråga.
Redaktionens kommentar:
Sverige kommer att köpa fyra franska luftvärnsfregatter i en av de största militäraffären på årtionden. Prislappen är minst 10 miljarder SEK styck och första fregatten levereras 2030. Fregatterna ska visserligen kunna skjuta ner en rad olika drönare och långdistansrobotar vid ett potentiellt krig, men givet den ovan beskrivna utvecklingen kan man undra hur klok den här investeringen kommer att bli, om man bortser från att NATO blir nöjd. Vi minns fortfarande hur Ukraina sänkte robotkryssaren Moskva redan i april 2022 och tvingade den ryska svartahavsflottan till reträtt långt bort från den ryska kusten.
