Vad händer?
Den liberala demokratin som de flesta av oss vuxit upp i, med yttrandefrihet, föreningsfrihet, fria val, rättsstatsprinciper och regelbaserad världsordning är utan tvekan under attack. Det räcker med att studera det Göteborgsbaserade, internationella forskningsprojektet V-dems årliga rapport 2025 för att inse allvaret. Autokratier är nu i majoritet i världen och fler regeringar attackerar media, undergräver val och begränsar civilsamhället. USA uppvisar en påtaglig demokratisk nedmontering, men även i Storbritannien finns det oroande tecken.
1990-talets förhoppningar, efter Berlinmurens fall och Tysklands återföring, tydligast uttryck i Francis Fukuyama ”The end of history”,har kommit på skam, men allt är ändå inte nattsvart.
The Guardian räknar i sann Hans-Rosling-anda upp åtta skäl till att vara fortsatt optimistisk, trots alla globala utmaningar. Listan innehåller både förväntade och mer oväntade punkter. Till de förväntade hör väl att vi lever längre än någonsin, inte minst beroende på att det blir fler medicinska genombrott. En annan effekt är att fattigdomen sakta men säkert utrotas (trots ett tillfälligt bakslag när USAID monteras ned). Till de mer oväntade punkterna hör nog både att vi börjar få grepp om klimatförändringen och att ett permanent, globalt energiöverflöd är inom räckhåll, främst tack vare (mestadels kinesiska) solpaneler och bättre lagringsteknik. På den demokratiska plussidan hamnar också, enligt the Guardian, att robotar kommer att ta våra jobb. Låter förbryllande, men det som menas är att humanoider kan överta svåra, farliga och/eller monotona arbetsuppgifter, samt komplettera människor vid arbetskraftbrist inom t.ex. vård och omsorg, och därmed kan vi ägna oss åt roligare och mer kreativa saker.
Redaktionens kommentar:
Till demokratioptimisterna skara hör även Johan Norberg, vars senaste bok ”Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall” (2025) i mycket är ett försvarstal för demokratin. Han argumenterar i en artikel i SvD att år 2026 innehåller två avgörande val som kan stärka demokratin. Det ena i april i Ungern, där oppositionen mot Victor Orbán för första gången har en chans att vinna. Det andra är kongressvalet i USA i november, där demokraterna på motsvarande sätt har goda chanser att återta åtminstone Representanthuset. I båda fallen får man dock lägga till en brasklapp om hur mycket valen kommer att manipuleras och om valresultatet kommer accepteras om förloraren heter Orbán och/eller Trump
